Erika: Pappa?
Dan: Ja?
Erika: Vem är det där?
Dan: Det där var din mammas farfar. Han var mycket vänlig och hade god hand med djur. Han hette... Dan kliar sig på hakan och funderar.
Sabrina: "Han hette Edvard von Hunsk" tänker Sabrina.
Dan: Ja, det var så han hette. Men hur visste du det?
Erika: Eh, jag bara gissade. Måste cykla till skolan nu! Erika skyndar sig ut genom dörren, hoppar upp på cykeln och cyklar iväg det snabbaste hon kan till skolan.
Dan: " Va?" tänker han. Men mer hinner inte hända för att just då kommer Louisa instormande.
Dan: Åh, va glad jag blir älskling! Det här ska vi fira med lite champagne. Dan plockar fram en flaska champagne och skålar med Louisa.
Dan: Skål för rättvisa och glädje! Det klirrar lite när glasen slår emot varandra och då får Sabrina, egot med stort E, spel. Hon börjar klösa på lantfåtöljen som hon gjorde förut.
Louisa: Sluta nu Sabrina! säger Louisa strängt till Sabrina, men tror ni att hon lyssnar? Nej, hon fräser bara åt Louisa.
Sabrina: "Det var deras fel" tänker Sabrina.
Erika: Men sluta nu mamma och pappa! Ni skrämmer ju ihjäl kattstackaren. Men nu är det Dan som får spel.
Dan: Jag vill inte bli arg på dig Erika, men nu får jag lov. Det var inte vårat fel denna gång...
Sabrina: "De ljuger"
Dan: ... det var Sabrinas fel. Jag och din mamma skålade för att hon blivit anställd och då fick kattskrället spel och började klösa på våran fina fåtölj.
Erika: Pappa, skaffade du den där klöspinnen?
Dan: Eh, nej... säger Dan tyst och förstår att om han hade köpt den så hade Sabrina inte klöst på fåtöljen.
Louisa: Men Dan... börjar hon.
Dan: Jag vet, jag vet. Men, eh... Jag måste gå till jobbet nu. säger han snabbt och skyndar iväg.
Louisa: Ja, vad ska man säga?
Erika: Jag tycker att jag ska baka lite muffins, sen kan vi fika. säger hon och kramar sin mamma.
Sabrina: "Får jag också smaka?" Erika nickar åt hennes håll och ser glad ut.
Är det spännande? Jaja, sädär så. Men nu är denna del slut.
See you later alligator!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar